Tandsprickningen får skulden för mycket. Dåliga nätter, sura eftermiddagar, en rinnande näsa, en märklig blöja. En del av det är rimligt. En del är en tand som tar åt sig äran för något helt annat, och att kunna skilja på det sparar en massa oro.

När det börjar

De flesta barn börjar få tänder runt sex månader. Det är genomsnittet, och spannet runt det är brett:

  • ett litet antal barn föds med en tand
  • en del börjar före fyra månader
  • en del får ingen första tand förrän efter ettårsdagen

Allt det är normalt. En sen första tand är i sig sällan något att bekymra sig över. Är ditt barn en bra bit över ett år och fortfarande helt utan tänder, nämn det på BVC eller för tandvården, men förlora ingen sömn över det innan dess.

De nedre framtänderna kommer oftast först, sedan de övre framtänderna, och sedan resten under de närmaste åren. De flesta barn har hela uppsättningen på 20 mjölktänder vid ungefär två och ett halvt.

Så ser tandsprickning faktiskt ut

De vanliga tecknen:

  • rött, ömt eller svullet tandkött där en tand är på väg
  • mer dregel än vanligt, ibland med utslag på hakan av det
  • en rödblommig kind
  • att barnet tuggar och gnager på händer, leksaker, vad som helst
  • att barnet gnuggar örat på samma sida som tanden
  • att barnet är gnälligare och mer klängigt, och ibland sover sämre

En del barn får nästan alla dessa. En del får en tand helt utan protester och du märker det först när den syns.

Vad tandsprickning inte gör

Det här är den del som är värd att ha klart för sig. Tandsprickning ger inte hög feber, och den ger inte diarré. Ett barn som är lite varmt kan förekomma, men feber på 38 grader eller mer, diarré, eller ett barn som verkar genuint sjukt behöver bedömas som en sak för sig, särskilt om barnet är litet. Att skylla på tänderna kan betyda att man missar en öroninflammation eller en magsjuka.

Det som hjälper

Kallt, inte fryst. En bitring som har legat i kylen är skön att tugga på. Frysta bitringar kan bli så hårda att de gör ont i tandköttet.

Tryck. Att försiktigt massera det ömma tandköttet med ett rent finger hjälper förvånansvärt många barn.

Något att gnaga på. Har ditt barn börjat med mat ger svala, säkra bitar att hålla i, som kall gurka eller en brödkant, något att jobba på, med dig precis intill.

Torka bort dreglet. Att hålla hakan torr håller undan de utslag som dreglet ger.

Smärtlindring vid verklig smärta. Har ditt barn tydligt ont kan sockerfri paracetamol (från två månader) eller ibuprofen (från tre månader, om barnet väger tillräckligt och läkemedlet passar) i den dos som står på förpackningen för åldern hjälpa. Det är helt okej att använda det för en tung natt. Fråga på apoteket om du är osäker på vad som passar ditt barn.

Det du ska undvika

Bärnstenshalsband och armband mot tandsprickning. De säljs överallt, och myndigheter, bland dem amerikanska FDA, varnar för dem på grund av risken för strypning och att barnet sätter i halsen. Det finns inga bra belägg för att de gör något för smärtan.

Bedövande geler med bensokain. De avråds från för små barn. Vill du prova en gel mot tandsprickning, fråga på apoteket efter en som passar ditt barns ålder.

Homeopatiska produkter mot tandsprickning. Det finns inga bra belägg för att de fungerar, och en del har haft säkerhetsproblem.

Med tvillingar kommer tänderna sällan samtidigt

Även enäggstvillingar får ofta sina tänder med veckors mellanrum. Det är vanligt att den ena har fyra tänder medan den andra har noll, och det betyder ingenting om något av barnens utveckling.

Det praktiska är att en dålig natt inte alltid är en gemensam tandnatt. Ganska ofta har den ena tvillingen en tand på väg och den andra blir bara väckt. Är båda oroliga är det värt att kolla vems tandkött som faktiskt ser ömt ut innan du ger medicin till båda, och att anteckna vilket barn som hade en tung natt gör mönstret lättare att se över några veckor.

Att sköta de nya tänderna

Börja borsta så snart den första tanden kommer fram, två gånger om dagen med en barntandborste och en tunn strimma fluortandkräm. Håll söta drycker och mellanmål till ett minimum, och lägg aldrig ner barnet att sova med en flaska mjölk eller saft. Att ta med barnet på dina egna tandläkarbesök är ett enkelt sätt att vänja hen vid tandläkaren innan hen behöver en.